vitatassar

Ibland förväxlar jag mig själv med en snäll människa. Det hände till exempel idag när jag var på väg upp till Nicklas lägenhet, och gick förbi den äldre damens lägenhet under honom. Hennes nyckel satt i dörren, och jag fick någon slags instant-medkänsla och ringde på. Ångrade mig direkt. Hon öppnade och tittade på mig precis som jag tänker mig att damer på 50-talet tittade på folk som kom och sålde "home equipment", typ. När jag sa att hennes nyckel satt i dörren blev hon först sådär gulligt bestört, och sedan sådär äldre-människor-glad. Ni vet som bara gamla kan bli, när de utbrister "tack så HJÄRTLIGT" och nästan får tårar i ögonen. Jag var lite nöjd med mig själv. Sedan mulnade jag till igen och gick in till mig. Dagens Jesus.